Kartläggning av ungdomars aktiviteter och föreningsliv på Kronoparken

Under projektets första år gjordes ett förarbete i form av en kartläggning över vilka fritidsaktiviteter och vilket föreningsliv som finns på Kronoparken, hur detta är organiserat och hur ungdomar relaterar till det. Projektledarna gjorde samtal, intervjuer och litteraturstudier. Mycket information kom från intervjuer med nyckelpersoner, som har en viktig roll för ungdomar i stadsdelen. Några av kartläggningens slutsatser blev följande:

Det är inte lätt att undersöka värderingar. De är svåra att definiera och missförståndsrisken är hög.

Om man frågar ungdomar vilka aktiviteter de skulle vilja syssla med eller prova på sin fritid, svarar många sådant som redan erbjuds i nuläget, eftersom det är vad de kommer på. Därför är det bättre att erbjuda olika saker och se vad de ”fastnar” för.

Det är inte lätt att definiera vilka föreningar som har aktivitet på Kronoparken. Alla föreningar har en officiell adress med den säger inte mycket om var föreningen de facto har aktivitet.

Det finns många studentföreningar i anslutning till Karlstads universitet. Många av dessa är även öppna för ickestudenter, men det känner många inte till. Detta visar på en viss segregation mellan campus å ena sidan och resten av Kronoparken å andra sidan.

De största hindren för dem som arbetar ideellt med ungdomar och föreningsliv är brist på plats, ekonomiska hinder samt brist på ledare.

  1. Platsbrist betyder att det saknas till exempel stora festlokaler, eller att den idrottshall som finns alltid är bokad av andra grupper vid de mest attraktiva tiderna.
  2. Ekonomiska hinder är till exempel att tränarutbildningar samt att spela matcher kostar. I den här stadsdelen anser vissa tränare att det inte skulle gå att höja medlemsavgifterna för att täcka detta. De religiösa samfunden skulle gärna vilja anordna fler sociala aktiviteter men ekonomin begränsar möjligheterna.
  3. Bristen på ledare är också ett hinder, eftersom en bra ledare är avgörande för att aktiviteter ska komma till stånd och pågå över tid. De ledare som finns upplever att de knappt hinner med att möta efterfrågan. Det är tyvärr heller inte ovanligt att personer som utbildas till ledare så småningom flyttar ifrån Kronoparken. Nyckelpersonerna vi pratat med efterlyser fler ledare, både ideella, som brinner för ungdomarna, och avlönade, som kan ge en kontinuitet. Det händer väldigt mycket mellan ungdomarna och ju fler vuxna som har insyn desto bättre.

Om det finns många vuxna runt ungdomarna och om de har något vettigt att göra på sin fritid , minskar detta risken för att de ”hamnar snett” och hittar på annat som inte är så bra.

Föreningslivet spelar stor roll för integrationen. Det ger nyanlända ett nätverk där de lär sig saker om det svenska samhället. Det skapar även kontakter mellan invandrare från många olika ursprungsländer. Aktiviteterna besöks delvis även av folk från andra stadsdelar, vilket också främjar integrationen. Efterfrågan bland nyanlända på aktiviteter som kan hjälpa dem att komma in i samhället är stor.

En bra ledare är en huvudanledning till att ungdomar börjar med – och fortsätter – med en viss aktivitet.

 

För att få ett exemplar av hela kartläggningen alternativt en sammanfattning av denna, vänligen kontakta oss på ledarskapsakademins@gmail.com.